Barfotalöpning I

Längtan att ge mig ut och springa är stor just nu. Ett par envisa skador hindrar mig dock från några längre pass. Det blir mest intervaller med jogging resp. gång och lite styrkeövningar jag fått från sjukgymnasten. -Alltså ett utmärkt tillfälle att börja om från början och haka på trenden med barfotalöpning. Jag har ganska lång erfarenhet av löpning, men kroppen brukar säga ifrån med diverse skador när träningspassen blir fler än fem-sex i veckan eller om veckomängden överstiger sig samma antal räknat i mil.

Barfotalöpning vs traditionell löpning

Själva tanken med barfotalöpning är att istället för att dämpa och bädda in foten för att minska skador, låta muskler, senor och ligament i och omkring foten göra jobbet. Det handlar om att springa med ett naturligt steg med full kontakt med underlaget vilket också ger en avsevärt bättre löpkänsla.

Skor

Traditionella löpskor är designade för en fotisättning med hälen framför eller strax framför kroppen för att sedan rulla över mot framfoten. Löpning med barfota- eller s.k minimalistiska skor innebär en fotisättning på mellanfoten precis under höften. Stegfrekvensen bör ligga kring jämförelsevis ganska höga 180 steg/ minut.

Det finns en hel del minimlistiska skor på marknaden i år, alltifrån tå-skor till endast lätt modifierade traditionella skor. Skorna jag investerat i heter Merrell Trail Glove och är en renodlad barfotasko. Den har en 4 mm tjock Vibram mellansula i EVA med 1 mm stötdämpningsmaterial i framfoten. Med en vikt på knappa 176 gram ger den en härlig löpkänsla.

Foto: Merrell

Teknik

Att landa på mellan-/ framfoten innebär ett högre knälyft framför kroppen och gärna en högre bakåtkick efter frånskjutet, vilket i sin tur i mitt fall kräver mycket större rörlighet i höfterna.

Nu är det ju inte bara att snöra på sig skorna och ge sig ut på sin vanliga runda. Eftersom fotisättning, löpsteg och hållning skiljer sig radikalt gentemot traditionell löpning krävs en lång tillvänjning med mycket styrke- och balansövningar. En uppbyggnadsperiod på minst sex veckor där man långsamt och progressivt bygger upp teknik och styrka är därför ett måste för att undvika skador.

Min egen löpstil har liknats vid Groucho Marx, ja ni vet den av bröderna med påmålad mustasch och ständigt en cigarr i munnen, alltså en något nigande stil. Någon har sagt att jag ser ut som en gångare som funderar på att springa. Kanske kan den vara till min fördel och underlätta övergången till barfotalöpning.

I verkligheten då

Efter en period av anpassade styrkeövningar var det så dags att testa att springa också. En del teknikpass med löpning i 500-metersintervaller har det blivit vid det här laget.

Jag upplevde ovannämnda teknik mer ansträngande än ”normal” löpning och blev trots hyfsat bra kondition trött efter bara någon minuts löpning. Träningsvärken efteråt i vader och hälsenor gjorde att jag likt en zombie hasade mig fram i flera dagar efter varje pass.

Om tre veckor är tanken den att jag skall delta i ett millopp på omväxlande underlag. Fram tills dess kompletterar jag löpningen med spinning, yoga och styrketräning. Om jag kommer springa naturligt eller inte återstår att se…

Annonser
Taggad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: